Ansiktet ditt…
Av Osip Mandelstam

Ansiktet ditt
Bär den ömhet som
Är ömheten mer öm,
Vitare än vitt
Är din hands kulör,
Och allt det jordliga
Tog dig avstånd från
Och allt som är ditt
Kan man ej ta sig ifrån.

Från det oundkomliga tar
Lågstämdheten din början ifrån
Och fingrar som
inte förlorar sin hetta
Det tystlåtna ljudet
från gladlynta tal,
Det eftersinnande
som finns i ögonen dina.

             ***

Нежнее нежного
Лицо твое,
Белее белого
Твоя рука,
От мира целого
Ты далека,
И все твое -
От неизбежного.

От неизбежного -
Твоя печаль
И пальцы рук
Неостывающих,
И тихий звук
Неунывающих
Речей,
И даль
Твоих очей.