Конкурсная работа 2023

София Лобач, гимназия

Världen är sådan, som den är
(utdrag ur brev av André Maurois)

Världen är sådan som den är. Det är svårt att föreställa sig att den var skapad bara för att leva upp till våra behov och förväntningar. Det hade varit ett otroligt mirakel. Världen är neutral, den är varken vänlig eller fientlig mot människan. Du har blivit inbillad att en person är född för att dö, och hela livet måste man leva med tanken “Vad är det vi lever för?”. Döden är ej bevis på förståelse. “Meningen med att resonera kring döden är att tankar saknar logik”, skrev Montrealan. Döden av de som står oss nära skakar redan om oss, men vår egen dödlighet slår ännu hårdare på sinnet. Att vara rädd inför döden är att föreställa sig en värld där man finns, och en där man inte finns. Dessa två framställningar är oförenliga.

Ni blev inbillade att vi lever på kanten av en klippa…, men fast vi går längs kanten, finns det inget som knuffar ner oss.

Ni blev inbillade att de gamla moraliska värderingarna har sjunkit in i det förflutna. Detta är en lögn…Jag påminner er om några moraliska regler som är lika gamla som världen…

Man får inte leva för sin skull. Om man bara tänker på sig själv kommer en människa hitta tusentals anledningar att känna sig olycklig. Enligt henne, har hon aldrig gjort något som hon ville eller borde, har aldrig fått det som enligt hennes åsikt, hon förtjänar, var sällan älskad som hon drömde om att bli älskad. Genom att utan slut överanalysera sitt förflutna kommer hon bara känna ånger… Att stryka över sitt förflutna är omöjligt, det är bättre att skapa en bättre nutid att leva i, en verklighet som man blir stolt över. Varenda människa som lever för sitt land, en kvinna, estetik, de fattiga eller förföljda kommer under en stund glömma all sin sorg som att det hade varit magi…

Andra regeln är att man måste agera. Istället för att klaga över hur absurt samhället är, ska vi försöka att förvandla det lilla hörnet i vilket vi blev inkastade av i ödet till något bättre. Vi har ej makten att påverka universum, men det strävar vi inte heller efter. Våra mål är närmare och mindre komplexa: att göra vår egen uppgift som vi enligt regeln har valt för oss själva och att studera och bli fullkomliga i den. Om en individ har uppnått toppnivå i sin sfär, då får hon glädje av sitt jobb.

Den tredje regeln är att man måste tro på viljans styrka… Förståeligt är ingen av oss allsmäktig. Min styrka räcker inte för att påverka krig, men mina ord, multiplicerade med miljontals andras, kan lätta på krigets hot. Jag har inte styrkan att vinna striden, men jag kan vara en modig soldat genom att göra min plikt. «Våra förmågor beror på vad vi vågar», så vi måste alltid vara redo. Genom en viljeansträngning tvingar en person sig att arbeta samvetsgrant och utföra hjältedåd. Kanske är viljan drottningen av dygder.

Den fjärde regeln är också viktig – vi måste vara trofasta. Lojalitet mot ord, skyldigheter, andra och dig själv.